Live

CHVRCHES
Roskilde, 30/6 – 2016

Publicerad: 1 juli 2016 av David Winsnes

6

Det är många som tycker att det är tråkigt att Storbritannien precis röstat ut sig själva ur EU. Chvrches vokalist och självklara frontkvinna Lauren Mayberry är en av dem. Vad hon möjligtvis inte tagit i beaktning är att det potentiellt kan leda till att Skottland röstar på nytt om sin självständighet, något som landets försteminister Nicola Sturgeon spådde för bara ett par dagar sedan. Då skulle den norra tredjedelen av Storbritannien plötsligt kunna delta i Eurovision Song Contest, lämna den suveräna statens fruktansvärda schlagersmak bakom sig och skicka Mayberry, Iain Cook och Martin Doherty som lysande bidrag. Nästan samtliga av Chvrches trettiotalet låtar så här långt i karriären låter som om de vore skrivna av Fredrik Kempe när han var yngre och backpackade någonstans i Sydamerika – bombastiska och direkta med refränger så starka att man kan inbilla sig Alcazar-Andreas göra en käck Så ska det låta-version av valfritt spår på bästa sändningstid.

Skillnaden jämfört med att se Grimes, en annan akt som gör ljus, kraftfull electropop, på samma scen fem och en halv timme tidigare är fundamental. Där Grimes som soloperson lyfter fram sitt medföljande band – hennes personlighet och scennärvaro behöver knappast extra ljus riktat mot sig – har Chvrches sedan starten styrts av Mayberry. Kanske beror det på att Cook och Doherty mer påminner om två förvillade ljudtekniker bakom sina instrument. När Doherty tar över mikrofonen i High Enough To Carry You Over är det som att se indiemotsvarigheten till att Christer Björkman gå fram och putta bort Sanna Nielsen från att framföra bidrag nummer sju.  Två låtar får han hållas, sedan är Mayberry tillbaka och vevar igång Recover. Allt det här vet förstås Chvrches redan att många anser: Cook och Doherty, båda med kopplingar till skottska alternativa rockband som Aereogramme och The Twilight Sad, har pekats ut gång på gång för sin betongutstrålning, men man får ge dem att de vet hur man skriver hits som tumlar runt i kroppen långt efter att de vällt över en.

Bandets nav, Mayberry, då? Betydligt bättre på att fånga en publik, men verkar inte alltid veta var hon ska ta vägen på den stora scenen. Vid något tillfälle har hon ett trumset att bli upptagen med, i övrigt en himla massa energiska poplåtar där hon springer fram och tillbaka och försöker förkroppsliga allt det hon sjunger. Eftersom Chvrches låtar är så storslaget och tungt producerade har hon heller inte mycket dynamik att jobba med. Det tvingar henne att virvla runt tills man tror att hon ska självantända. Vila lite kan hon åtminstone göra i verserna, för Chvrches har två album in fortfarande bara mäktat med ett par inspirerande sådana (Science/Visions från debuten är en av dem, och den spelar de inte). Det är refrängerna vi är här för. Vem kommer ihåg Loreens Euphoria-verser? Ingen! Låt oss starta ett upprop! Vi som inte riktigt orkar kolla på fler konserter med Chvrches där de spelar typ tolv nästan identiskt uppbyggda låtar och istället vill höra en låt som Gun precis efter att Polen och Nederländerna fått en att leta Grillchips i köksskåpen. Tolv poäng till Skottland! Nu blir det bara hälften. Sex poäng för väl utförd små-dos-eufori.

Läs också

Array ( [0] => WP_Term Object ( [term_id] => 554 [name] => CHVRCHES [slug] => chvrches [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 555 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 34 [filter] => raw ) [1] => WP_Term Object ( [term_id] => 38 [name] => Roskilde [slug] => roskilde [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 39 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 213 [filter] => raw ) )