Jazzhouse

Future Islands
Köpenhamn, 26/2 – 2017

Publicerad: 27 februari 2017 av Sofia Rönnkvist

8

När Future Islands släppte nyheten om både ett album och tillhörande datum i Europa den här våren lyste tyvärr nordiska spelningar med sin frånvaro – till en början. För som en blixt från klar himmel eller ett litet för tidigt påskägg kom nyheten om en pop-up-spelning i Köpenhamn bara fyra dagar innan den skulle äga rum. Biljetterna lottas ut till ett begränsat antal lyckliga människor som kastat in sitt namn i någon slags elektronisk tombola på bandets hemsida, till konserten som skulle vara one of a kind. Ett världskänt band i en liten lokal – konceptet väcker besvikna minnen från Becks Needle in the Hay-konsert på Way Out West för snart två år sedan, men den här kvällen finns alla förutsättningar för att det ska bli precis så intimt men ändå storslaget som det annonserats att vara.

Trots de hypade exklusiva omständigheterna är söndagspubliken i Köpenhamn precis så som en söndagspublik ska vara. Lite slitna men väldigt glada att få avsluta helgen med den bästa sortens återställare. Future Islands äntrar scenen till tekniska problem och deras karismatiske sångare Samuel Herring inleder aftonen med att sjunga en gammal folkvisa helt a capella. Det är ledigt och spontant och tar ned tempot inför inledande låten Ran, som är den första singeln från deras kommande album. Det är mycket ny musik som prövas på publiken, och vi gungar i takt till Herrings svepande danssteg, bankanden på bröstet och otroligt mångsidiga stämma. Han går från falsett till growl, och på The Far Field som släpps i början av april verkar vi komma att få uppleva mer av hans röstomfång än på tidigare album.

  • I kväll blandas sprillans nytt med beprövat och gammalt, och vi insuper energin som flödar uppe på scenen medan bakfyllorna kollektivt försvinner. När A Dream of You and Me och Seasons (Waiting on You) levererats med bravur är stämningen på sin absoluta topp. Allas händer är i luften, Herring ger ifrån sig ett primalskrik rätt ut och trummorna tycks aldrig sluta spela i ett crescendo som skänker både bandet och publiken energi inför ett par extranummer. ”Just one more” får vi höra, fler än en gång, och ingen verkar vilja lämna drömmen vi befinner oss i.

    Future Islands är egentligen för stora för en sådan här liten scen. Som deras sångare själv berättar var det länge sedan de spelade i en lokal av den här storleken, vilket verkligen är synd. Scenspråket, mellansnacket och interaktionen med publiken gör sig verkligen bra i det här formatet. Avslutningen kommer i form av Little Dreamer, en stilla utfasning av en annars svettig spelning. Någon drar upp en tändare medan Herring sjunger ”And as we say goodnight / I hold you close and tight”, och Future Islands har verkligen haft publiken i sitt grepp hela konserten. De väcker liv i en annars trött söndagkväll.

Läs också

Array ( [0] => WP_Term Object ( [term_id] => 1898 [name] => Future Islands [slug] => future-islands [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 1899 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 16 [filter] => raw ) )