Månadsguide

Guide till månadens albumsläpp – november 2017

Publicerad: 2 november 2017 av redaktionen

Mer konventionella högtider som inträffar i november:
– Halloween. Bu!
– Thanksgiving. Tack!
– Movember. Heja!
– Fars dag. Aight!

Mindre konventionella högtider som inträffar i november:
Taylor Swift återvänder med någon slags farlig ny attityd.
Yung Lean släpper ett album som föregåtts av bland annat profilerad marknadsföring där han ser ut som en crackförsäljare i Cops.
Evanescence påminner om att de fortfarande existerar utanför dina minnen från 2003.
Morrissey är Morrissey är Morrissey är Morrissey är Morrissey.
– Sia ger ut årets mest oväntade julalbum.

… och massa mer! Inte mycket mer, för även artister behöver vila under hösten, men åtminstone lite till. Spana in fem av novembers höjdpunkter nedan.

Har vi missat något? Välkommen att skicka ett mail till david@festivalrykten.se eller kommentera artikeln på Facebook.


Converge – The Dusk in Us (3 november, Epitaph)

Converge fyller 30 år som band om ett par år och The Dusk in Us är deras nionde studioalbum i karriären. Man kan tycka att ett hardcoreband som så totalt förlitar sig på intensitet borde börja krympa ihop till en skugga av sitt forna jag ungefär vid den här tidpunkten, men i stället är det som om Jacob Bannons band snarare är på väg att växla upp. The Dusk in Us har föregåtts av några av Converge mest välskrivna låtar i karriären – däribland juli-sjuan I Can Tell You About Pain – och kan mycket väl vara verket som utmanar milstolpen Jane Doe från 2001 när bandets karriär så småningom ska sammanfattas.

Yaeji – EP2 (3 november, Godmode)

Yaeji gör som FKA Twigs 2013, eller varför inte Yumi Zouma under -14 och -15: kastar ur sig två urkompetenta EP-skivor på kort tid där varje låt känns smått omistlig. Den New York- och Seoul-baserade houseartisten mixar koreanska och engelska på ett så avstressat sätt att hennes färdiga alster ofta känns stream of consciousness-vibeiga, utan att för den sakens skull kännas ofärdiga. Hennes rökiga deep house-produktioner presenterades tidigare i år på en självbetitlad utgivning bestående av fem spår. EP2 innehåller ytterligare sex uppvisningar, varav en av dem är hennes fantastiska Passionfruit-bearbetning.

Baths – Romaplasm (17 november, Anticon)

Den falsettosjungande Los Angeles-producenten Baths slog igenom i kölvattnet av chillwave-scenen med sin J Dilla-minnande popmusik, först på det suveräna debutalbumet Cerulean och sedan på den om möjligt ännu starkare uppföljaren, 2013 års Obsidian. Sedan dess har Will Wiesenfelds projekt plaskat runt i en lite mer anonym tillvaro, samtidigt som musiklandskapet fasat ut många av hans scenkollegor som slog igenom under samma år. Därför känns återkomsten Romaplasm inte bara spännande ur ett rent kreativt perspektiv – utan även för att se om det överhuvudtaget finns plats för en artist som Baths år 2017. Vi hoppas att den cyniska tanken får ställa sig i skamvrån senare den här månaden, och att Wisenfelds bubblande fantasilusta är intakt.

Charlotte Gainsbourg – Rest (17 november, Because Music)

Charlotte Gainsbourg behövde, sett till hennes tidigare spretiga material, uppenbarligen en redaktör och fick till slut något åtminstone likartat: en producent i SebastiAn och kollaboratörer i Guy-Manuel från Daft Punk, McCartney från ett band som hette Beatles, indiefantomen Owen Pallett och Nya Zeelands bästa Tame Impala-klon, Connan Mockasin. Blood Orange har förstås varit inblandad också. Resultatet är Rest, en hypnotisk comeback efter sju års frånvaro som hittills kastat ut tre singlar i toppklass för provsmak. Årets vackraste kurs i franska anländer om ett par veckor.

Björk – Utopia (24 november, One Little Indian)

”Efter skilsmässoskivan kommer Tinder-skivan”, skrev vår redaktions relationsvetare nummer ett, Martin Kørra, när vi sammanfattade september månad med Northside-aktuella Björks singel The Gate i den absoluta toppen. Liksom Converge släpper Björk sitt nionde album den här månaden, ett verk hon inledde arbetet med kort efter att 2015 års Vulnicura blommade ut i offentligheten. Om föregångaren beskrivits som ett helvete av islänningen ska Utopia symbolisera paradiset. Redan där hör man hur snett ute Kørra är med att kategorisera skivan, men vi har svårt att se att vi kommer vilja swipea förbi ett enda spår i den här låtlistan.

 


 

3 november – Converge – The Dusk in Us
3 november – Yaeji – EP2
3 november – Sam Smith – The Thrill of It All
3 november – Shamir – Revelations
3 november – KiNK – Playground
3 november – Anti-Flag – American Fall
3 november – Cannibal Corpse – Red Before Black
3 november – Lost Horizons – Ojalá
3 november – Bibio – Phantom Brickworks
3 november – Stereophonics – Scream Above the Sounds
3 november – Maroon 5 – Red Pill Blues
10 november – Yung Lean – Stranger
10 november – Taylor Swift – Reputation
10 november – Walk the Moon – What If Nothing
10 november – Teen Daze – Themes For a New Earth
10 november – Evanescence – Synthesis
10 november – Smokey Robinson – Christmas Everyday
10 november – Sleigh Bells – Kid Kruschev
17 november – Charlotte Gainsbourg – Rest
17 november – Morrissey – Low in High-School
17 november – OCS – Memory of a Cut Off Head
17 november – Sharon Jones & the Dap-Kings – Soul of a Woman
17 november – Sia – Everyday Is Christmas
17 november – Tove Lo – Blue Lips
17 november – Delorean – Mikel Laboa
17 november – Godflesh – Post Self
17 november – Baths – Romaplasm
17 november – The Body & Full of Hell – Ascending a Mountain of Heavy Light
17 november – Mavis Staples – If All I Was Was Black
17 november – Paloma Faith – The Architecht
24 november – Björk – Utopia
24 november – Noel Gallagher’s High Flying Birds – Who Built the Moon?
24 november – SECT – No Cure for Death
24 november – Simeon Walker – Mono

Läs också

Array ( [0] => WP_Term Object ( [term_id] => 2403 [name] => Månadsguide [slug] => manadsguide [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 2404 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 15 [filter] => raw ) )