Lista

12 guldkorn på Way Out West 2017

Publicerad: 8 augusti 2017 av redaktionen

Ni vet redan ifall ni på torsdagskvällen ska gråta till Frank Ocean, gunga till Kornél Kovács eller mosha till Graveyard. Ni vet allt om Lana, Feist och Sampha. Ni vet att Danny Brown och Vince Staples står för årets mest upphajpade hiphopspelningar.

Vad ni kanske inte bestämt er för är var man bör infinnna sig på Stay Out West, eller vilka Dungen-spelningar som sticker ut från mängden. Därför vill vi dela med oss av tolv små tips på saker vi ser fram emot bland Way Out Wests mindre akter. Ifall du letar efter morgondagens popstjärnor, stillsam folk, japansk psyk eller Slottsskogens bästa rave – blicka nedåt.

  • Anna of the North

    Text av Sofia Rönnkvist

    På Pustervik under Stay Out West kommer vi att hitta Anna of the North, eller Anna Lotterud som det norska electropopundret annars heter. Tillsammans med producenten Brady Daniell-Smiths drömska kompositioner som ackompanjerar Annas fantastiska röst har duon skapat en rad uppmärksammade singlar som Sway, Oslo och nu senast den synt- och trummaskinstunga låten Someone. Även ett gästspel på Tyler, the Creators senaste album har hon hunnit med innan debutalbumet Lovers som släpps nu den 8 september. Musiken andas storstadsfest och sagolika naturlandskap på samma gång, och den minimalistiska popen lyckas med att kännas kall och avskalad samtidigt som den är varm och ärlig. Säkert är att den sätter så väl huvud och fötter som hjärtan i gungning och livespelningen kommer inte bli något undantag.

    Torsdag – 23:00 – Pustervik

  • Sunflower Bean

    Text av John Jonsén

    Om Sunflower Bean skulle få tillgång till en tidsmaskin hade de ställt in den på decennieskiftet 1970 utan att behöva tänka. Det krävs inte en historiker för att lyckas gräva fram det antagandet ur Human Ceremony, men tro inte att det räcker för New York-trion. De vill verkligen att folk ska veta att de föddes i fel generation – så därför har bandet dessutom bjudit på några väl framförda covers på bland annat T. Rex och The Modern Lovers sedan debutalbumet kom. När gitarristen dessutom ser ut som en ung Bob Dylan känns det som en full pott på nostalgiälskarens bingolott, så om Way Out West känns lite för modernt kan Sunflower Bean kasta dig tillbaka i tiden med sin briljanta psykedeliska indierock.

    Torsdag – 23:00 – Folkteatern

  • Let's Eat Grandma

    Text av Rikard Berg

    ”Let’s eat, grandma” sa inte Rosa Walton och Jenny Hollingworth när de var 13 år gamla. Oironiskt plockade de bort kommatecknet och bildade Let’s Eat Grandma, med namnet som en symbol för sin artistiska galenskap. De gick snabbt vidare från att äta mormor till att äta shiitakesvamp (”Det är sånt man tänker på när man är 13 – svamp”) och verkar sedan dess ha stoppat i sig ett och annat piller med tillväxthormoner för kreativiteten. De två bandmedlemmarna är nu i 18-årsåldern och marscherar fram med en sällsynt självklarhet. I deras musik ryms psykedelisk pop, hiphop, synt och rena experimentella element. Som ett av de första stora banden bestående av millennieskiftets barn, är de gränslösa i sina visioner. Stay Out West-spelningen lär bli en historia som sprakar av färger och inspiration.

    Torsdag – 00:00 – Pustervik

  • Sandra Mosh

    Text av Stina Vickhoff

    Weekday peakar i magväskeförsäljning och ravekulturen börjar så sakteligen penetrera de kommersiella lyssnarnas öron. Sverige har länge varit framstående där, kanske primärt inom house och disco, men även inom techno. Adam Beyer, La Fleur och The Field för att nämna några, har gjort sig namn för både den stora massan och för Pitchfork. Sandra Mosh är technodrottningen som basar över MOSH Musik där hon även släpper sin musik och programleder Elektroniskt i P2 sedan flera år tillbaka. Två hyllade EP:s (Skogsrave och Skallgång), Boiler Room-set, Sónar, Berghain och senast nu i juli ett drömskt bra set på både Gagnef och Cult Cosmic. Fredagskvällen har hård konkurrens men när första basen slår an på Dungens scen och Sandra entrar gör vi oss själva en tjänst att infinna oss just där.

    Fredag – 22:00 – Dungen

  • Big Thief

    Text av Nike Rydberg

    Skivbolaget Saddle Creek är allra mest känt för att ha livnärt Bright Eyes och akterna omkring dem, men dess senaste bedrift stavas Big Thief. På bara ett år har Brooklynkvartetten gett ut två fullängdare, varav nysläppta Capacity blev det välförtjänta genombrottet. Utan att ducka för vare sig melodisk dissonans eller personliga trauman visar sångaren Adrianne Lenker låtskrivande av absolut världsklass, och gör sina egna minnen till lyssnarens medan hon kastar folkrock-genren in i 2010-talet. Fredagen, Folkteatern och framtiden tillhör alla Big Thief när de äntrar årets Way Out West.

    Fredag – 00:15 – Folkteatern

  • 070 Shake

    Text av Freja Wehrling

    Bland ödesdigra beats och i en blandning av rap och sång rör sig 070 Shake. Varje låt vibrerar av känsla, en tillbakahållen energi, och den 20-åriga rapparen gör sin konst med äkta passion. Danielle Balbuena, som hon egentligen heter, kommer från New Jersey och har sitt mångfacetterade crew där. I hennes musik finns poesi skriven utifrån egna erfarenheter, både allvarsamma och kärleksfulla sådana. Med sig i många av sina låtar har hon kollektivet 070 med sig, men det är alltid Shake som är huvudattraktionen. Hennes hesa röst letar sig igenom det mesta och sjungs som från toppen av en avgrund. Rapparen jobbar fortfarande upp erfarenhet och fanskara, men säkerligen blir spelningen på Bananpiren bara den första efterföljd av allt större konserter i Sverige.

    Fredag – 00:45 – Bananpiren

  • Ikhana

    Text av Stina Vickhoff

    Producenten och artisten Ikhana är en del av ett aldrig sinande framgångståg för svensk hiphop och R&B i allmänhet men kanske Göteborgskollektivet S.O.M 031 i synnerhet. I våras gjorde hon tillsammans med Parham och Skander en bejublad livesession på Trädgården i Stockholm och samtidigt släpptes det efterlängtade debutalbumet Zebrelli. Båda singlarna Pussycat och Ingen annan röstades fram av P3 som två av 2015 års bästa låtar och Zebrelli innehåller flera dunderhits, som TSHIRT och VHVH. Hennes sound har utvecklats till att bli något genreöverskridande som det inte riktigt går att sätta fingret på. R&B, smörig pop, funk och annat uppblandat med genialiska textrader – det är omöjligt att stå still. Framför allt klockan två på natten på Bananpiren.

    Fredag – 02:00 – Bananpiren

  • The Blaze

    Text av Magnus Olsson

    Den olycksamma tiden att spela samtidigt som självaste Lana Del Rey gick till den franska houseduon The Blaze. Förväxla dem inte med något annat du förknippat med den franska musikscenen – deras eleganta pianohouse står för sig själv. Det började med Virile, följdes upp med en homoerotisk video och därefter landade en EP som både är klubbig, klibbig och elegant. Den dova dansmusiken blir som en vacker hinna av känslor och blir garanterat en av festivalens mest kärleksfyllda stunder.

    Lördag – 22:45 – Linné

  • Hurray for the Riff Raff

    Text av John Jonsén

    Efter tre dagar av Way Out West är det förlåtligt att vilja dra ner äventyrslusten några växlar. Att inte släpa sig till andra sidan stan för att kolla på bandet som din bästa kompis tipsade om, eller att all energi tagit slut efter Lana Del Rey och de mentala pyjamasbyxorna har redan åkt på. Bara några spårvagnshållplatser bort finns den perfekta festivaldetoxen på Pustervik, nämligen den folkkryddade singer-songwritern Hurray for the Riff Raff. Med den tokhyllade skivan The Navigator i ryggen är chanserna ytterst goda för att kunna slappna av en stund och lyssna på hennes stora uppsättning av hits – bland annat en hjärtskärande version av John Lennons Jealous Guy. Alla som dessutom har gråtit en skvätt till Conor Oberst och Regina Spektor några timmar tidigare men som inte riktigt är redo att dra upp näsduken ännu har då någonting riktigt fint att vänta sig.

    Lördag – 23:00 – Pustervik

  • Kiki

    Text av Magnus Olsson

    Kicki Malmros har ett förflutet i smärtsamma duon Masquer och har turnerat med Lykke Li som även gästar på debutsingeln Birds. Med den nykläckta EP:n Bittwersweet visar Kiki att det finns potential för en ny svensk stjärna. Hon rör sig i samma universum som nyss nämnda Lykke Li och El Perro Del Mar – där sval, naken och känslosam popmusik är ledorden. Än är Kiki en opolerad diamant som förtjänar betydligt mycket mer – kanske är det den här natten under Way Out West som en ny stjärna tänds?

    Lördag – 23:30 – Folkteatern

  • Kikagaku Moyo

    Text av Nikolas Berndt

    Inte för att vara den som är den, men de allmänna tankarna om psykrocken har väl förändrats en aning i och med de band som tagit genren och gjort den mer lättillgänglig och, i brist på bättre ord, poppig. Inte att det nödvändigtvis är en dålig sak – att psykrocken börjat smitta av sig på flera genrer har oftast varit positivt. Men glöm det dränkta och fina reverbet, glöm det brusiga, elektroniska noiset och de trallvänliga refrängerna för en stund och rikta uppmärksamheten mot psykrocken hos Kikagaku Moyo. Det japanska bandet, som experimenterar sig fram med en mix av psykrock, folk och progg, är kända för att vara något av en motpol mot de noiseband som Japan annars är kända för. Visserligen finns bruset här, men snarare på utkanterna av ett otroligt polerat och fokuserat centrum. Det senaste albumet Stone Garden spelades in helt improviserat i en källare i Prag och mixades sedan färdigt i Japan. Denna improvisations- och äventyrslust är något vi säkerligen kan förvänta oss på bandets Stay Out West-spelning på lördag. Förbered er på att bli påminda om den fängslade och hypnotiserade andan hos psykrocken. Turn on, tune in… äsch, njut bara.

    Lördag – 00:15 – Folkteatern

  • Jessie Reyez

    Text av Magnus Olsson

    Singer-songwritern Jessie Reyez från Toronto har precis presenterat sig – EP:n Kiddo är ett pärlband av intima produktioner där hennes säregna stämma borrar sig in i bröstkorgen. Här finns inga storslagna produktioner, inga låtskrivare med en Billboard-placering i ryggen eller gästartister som ska lyfta en ung talang. Uttrycket är oerhört lågmält, lite lo-fi och framför allt äkta, vilket gör musiken väldigt ärlig. Singeln Figures vilar exempelvis på några få gitarrackord och ett par ljuvliga stämband – ibland är det allt som behövs.

    Lördag – 00:45 – Bananpiren

Läs också

Array ( [0] => WP_Term Object ( [term_id] => 155 [name] => Way Out West [slug] => way-out-west [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 156 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 399 [filter] => raw ) )