Tivoli Vredenburg Ronda

Protomartyr
Le Guess Who?, 10/11 – 2017

Publicerad: 11 november 2017 av Nikolas Berndt

7

Det finns en magnetiskt intensitet i Joe Caseys blick och postur när han står uppe på scen under andra kvällen av Le Guess Who?-festivalen. Postpunkbandet Protomartyrs frontperson ser ut som en föreläsare som inte tycks vara säker på att han kommit till rätt föreläsningssal, men det stoppar honom inte från att dela med sig av de viktiga sakerna han har på hjärtat. Medan han pratsjunger eller vrålar om den fiktiva staden Anacita, Herakleitos den dunkle och toxisk maskulinitet, dundrar bandet på bakom honom. Men hans min kvarstår – konfunderad och till synes förvånad över vart han är och kanske varför han är här. Bandets senaste album Relatives in Descent präglades av frågan om vilket arv lämnar vi bakom oss och på scen ger det upphov till en Casey som tycks vara lika mycket driven av paranoia som av en profetisk vision. Det instrumentala uppstår nästan som ett oväder – Casey står skrikande mot en storm.

Denna storm av resterande bandmedlemmar är ett otroligt samspelt väsen – Greg Ahee står ensam för gitarrspelet men lyckas ändå hålla det dynamiskt och tight, basisten Scott Davidsons ryckiga bastoner skapar ett dystopiskt sväng medan Alex Leonards trumspel är lika mycket en fröjd för ögat som för öronen. Det tar en stund för dem att värma upp, publiken likaså, men när Windsor Hums ettriga gitarrtoner börjar eka genom lokalen är uppmärksamheten för evigt fångad – Caseys ord tycks besitta en dåraktig sanning som vi är hungriga efter att få höra. Hans malplacerade framförande blir aldrig obekvämt, utan det är snarare hans förbryllelse som håller det intressant. Men hur förtrollande Casey än förblir på scen hör vi ibland inte vad han sjunger. Bandets styrka ligger mycket i de politiska och poetiska texterna, men när orden snarare blir diffusa mummel lider låtarna tyvärr i sin helhet. Om det beror på Casey eller utrustningen förblir obesvarat, och fastän hans framförande bara blir starkare och mer intensivt under spelningens gång lämnar det den ouppmärksammade lyssnaren i ett otydligt brus.

  • Men det är inte att säga att det inte går att uttyda sången alls. Redan nämnda Windsor Hums refräng “It says want want want want want what you are given / Need need need need need what you’ll never have” är ännu starkare och olycksbådande live. Up the Towers repetitiva “Throw him out!” får oss att vilja störta all girighet i världen. Why Does It Shake?s berusande sång efter taktbytet blir en påminnelse om att de gjort en av 2000-talets starkaste och catchigaste postpunklåtar. Musikaliskt har bandets styrka alltid legat i att lyckas vara lika dissonanta och skräniga som melodiskt innovativa – men trots Ahees säkra gitarrspel saknas ibland den dånande intensiteten som finns på skivan. Outrot i A Private Understanding bleknar i jämförelse med albumversionen trots att låten är en av spelningens höjdpunkter och på samma sätt når tyvärr inte alla låtar den frenesi som de förtjänar.

    Med en setlist som sträcker sig över hela bandets karriär bjuds det ändå på ett smörgåsbord av särklassig post-punk. Lokalen är möjligen för stor för bandet och speltiden tämligen en aning för lång för att hålla det lika komprimerat och fokuserat som en hoppats på, men det är inget som egentligen påverkar publikens extas som växer allt starkare för varje låt som går. “We saved our best three songs for last – smart, huh?” säger Casey och med sylvassa framföranden av Half Sister, Why Does It Shake? och Scum, Rise! bevisar Protomartyr ändå att de producerat några av de mest storslagna och vitala ingredienserna i postpunkens pånyttfödelse.

Läs också

Array ( [0] => WP_Term Object ( [term_id] => 2529 [name] => Le Guess Who? [slug] => le-guess-who [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 2530 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 10 [filter] => raw ) [1] => WP_Term Object ( [term_id] => 1190 [name] => Protomartyr [slug] => protomartyr [term_group] => 0 [term_taxonomy_id] => 1191 [taxonomy] => post_tag [description] => [parent] => 0 [count] => 5 [filter] => raw ) )